Miljarder år av sten.


Önskar att jag hade nya fina bilder och roliga berättelser om min vardag att komma med men sanningen är att jag är en levande bergochdalbana just nu. Pendlar mellan glädjerus över att jag snart flyttar och paralyserande ångest över allt vad framtid heter. Blir bara mer och mer stressad för varje arbetslös dag som går och därmed också mer och mer handlingsförlamad. Jävla onda cirkel. 

 Återkommer när jag kommit på rätt köl igen.

Sentimentalt.



Efter tre år tillsammans skiljs nu våra vägar. Trodde aldrig jag skulle säga detta men.. JAG KOMMER FAKTISKT SAKNA DIG! Ditt fula utstickande batteri, din minimala hårddisk och skärmen som glappar. 

Adjö kära vän <333

I made it in my mind because, I blame it on my A.D.D. baby.



Har en brutal klump i magen idag och förstår verkligen inte varför. Antar att det bara är en sån dag då allt känns tungt. Men trots en del klumpar i magen så händer det bra saker: balbiljetten är införskaffad, gårdagskvällen på five var oväntat kul och min studentklänning kom med posten för nån vecka sen! (Den är fett fin, kanske ska ta och visa den??)


They say everything can be replaced. Yet every distance is not near.



Saknar min vän en aning jättemycket.


Jävla ruta.





(Vinterbilder från förra året. Har inte ens rört kameran på en vecka på grund av extrem tidsbrist, men lite såhär ser det ut hos mig just nu!)



Idag har jag lyssnat på högskoleinfo och drabbats av fullständig panik. Så många beslut och framtidsplaner. Kan inte ens förmå mig att tänka på det utan att överhetta min hjärna..
Det kanske låter underligt men det enda jag vill just nu, är att veta vad jag vill! Jag är så otroligt less på alla jag vet inte, alla kanske och alla vi får se. Behöver verkligen något att sträva efter, annars fastnar jag. Precis som jag gjort nu. Jag står och stampar i samma jävla lilla ruta fastän tiden om möjligt går fortare än någonsin. Handlingsförlamad är nog rätt ord. Vad hände med den där Sofie som hade massa drömmar, drivkraft och engagemang? Saknar henne så himla mycket just nu. Kom gärna tillbaka snart.



Sometimes even right is wrong.



Var på min farmors begravning igår. Konstigt hur tomt det känns när någon som känt en sedan man tog sitt första andetag bara förvinner sådär. Borde inte vara lagligt.

Lagomt muntert inlägg detta blev. Ursäkta.